Uppsala
Idag styrdes kosan mot Uppsala. Var så länge sen vi var på landet och tittade till allt så jag fick med pojkvännen på en heldag. Kikade i domkyrkan, åt jättegod mat, kikade i affärer och hann med att träffa Amanda och Adam som nu för tiden bor där. Tanken var att härma metrobloggen.se/niotillfem och beskriva min dag i bilder med en timme mellan varje bild. Men sen hade jag så roligt att jag glömde bort kameran. Men här är några åtminstone
Väntar på att pojkvännen ska plocka upp mig. Mina älskade skor är trasiga!
På väg mot Uppsala! Och han blev inte ens arg när jag råkade irra bort oss lite (läs: rätt mycket).
Mitt fina landställe
Uppsala domkyrka har blivit modern
Inte den klaraste bilden kanske men jag tycker om den
Lovade en skobild också. Sen hade vi så mycket för oss att jag glömde bort allt vad kamera hette. Helt underbar dag hade jag idag, så här borde fler dagar vara!
Väntar på att pojkvännen ska plocka upp mig. Mina älskade skor är trasiga!
På väg mot Uppsala! Och han blev inte ens arg när jag råkade irra bort oss lite (läs: rätt mycket).
Mitt fina landställe
Uppsala domkyrka har blivit modern
Inte den klaraste bilden kanske men jag tycker om den
Lovade en skobild också. Sen hade vi så mycket för oss att jag glömde bort allt vad kamera hette. Helt underbar dag hade jag idag, så här borde fler dagar vara!
Just nu
jobbar jag på ett event som har uppfinnaren av datamusen som hedersgäst. Tänk att han uppfann datamusen och därmed också musarm. Man upphör aldrig att förvånas.
Gårdagens...
Kändisspotting på jobbet : Fredrik Reinfeldht, Maud Olofsson, Norges utrikesminister, Marcus Birro, Martin Melin, Erik Fröstad från sm-vinnarna Stockholm Mean Machines
och så jag så klart!
och så jag så klart!
Min sökan är över!
Jag har hittat den! R L Trask´s Historical Lingustics är snart på väg hem till mig! Förutom det inhandlades Melissa Horns senaste album idag.
Lycka!
Lycka!
Visste ni att...
Folkpartisten, och tidigare bostadsminister 1978-1982 och 1992 och kulturminister 1991-1994, Birgit Friggebo har gett namn till friggeboden. Under sin tid som bostadsminister beslutades att man, utan bygglov, skulle få bygga en stuga på högst 15 kvadratmeter, det vi idag kallar just friggebod.
Birgit Friggebo är annars mest känd för att under en debatt om rasism i Rinkeby, just när Lasermannen härjade, föreslagit att alla skulle ta varandra i hand om sjunga We shall Overcome som lösning på problemen.
Birgit Friggebo är annars mest känd för att under en debatt om rasism i Rinkeby, just när Lasermannen härjade, föreslagit att alla skulle ta varandra i hand om sjunga We shall Overcome som lösning på problemen.
Någon dag senare...
Så nu när allt ståhej kring Högskoleprovet till slut lagt sig lite kan man äntligen börja varva ner lite. Jag lovade Cia igår att om jag får 2,0 den här gången ska jag bränna min enorma guide-till-högskoleprovet-bok som jag burit runt som en snuttefilt de senaste veckorna.
Med andra ord kommer den med största sannolikhet bli kvar i min bokhylla ett bra tag till.
Anyway, provdagen var precis som vanligt, jag sov jättedåligt natten innan för att jag var livrädd för att försova mig och var därför en zoombie hela resan dit. Väl framme hittar jag salen jag ska vara i, hittar en plats så långt bak som möjligt, stänger av telefonen och ber till alla högre makter som finns att de, i år, mirakulöst ska ha glömt mattedelarna på provet. Sån tur hade jag inte. Såklart.
Men det finns några få små inofficiella, och då införstådda, regler när man skriver provet:
1. Om du är snuvig, SNYT DIG INNAN VARJE BLOCK! En snörvel ibland är okej, men en varannan minut är själ nog att få ett sudd kastat på sig.
2. Högskoleprovet görs inte svårare än vad det är. Med andra ord, om det finns två kolumner man kan fylla i, provledaren säger att man ska ta den vänstra förutom vid ett isolerat tillfälle (som han kommer upplysa en om när det är dags) och det finns tre röda pilar och massa röd text som säger att man ska börja med den vänstra, ja börja då med den vänstra. Du behöver inte fråga inför varje del vilken sida du ska börja på.
3. Om provledaren lägger ut provhäftet och säger "rör inte provhäftet" så betyder det rör inte provhäftet. Inte 'öppna provhäftet och börja kolla på texterna'.
Jag lyckades hamna framför en tjej som gjorde allt detta och mer. Mot slutet av dagen var jag smått tokig och tänkte säga både det ena och det andra till henne. Som tur var gjorde jag inte det, för vad spelade det för roll egentligen. Snörvlandet dock, det var inte helt okej.
Jag försökte vara lite mystisk genom att inte prata så mycket med folk och mest lyssna på min ipod mellan blocken men jag uppfattades nog mest som dryg. Det var bra för min koncentration dock och när jag åkte hem i lördags var jag, under omständigheterna, rätt nöjd faktiskt.
Med andra ord kommer den med största sannolikhet bli kvar i min bokhylla ett bra tag till.
Anyway, provdagen var precis som vanligt, jag sov jättedåligt natten innan för att jag var livrädd för att försova mig och var därför en zoombie hela resan dit. Väl framme hittar jag salen jag ska vara i, hittar en plats så långt bak som möjligt, stänger av telefonen och ber till alla högre makter som finns att de, i år, mirakulöst ska ha glömt mattedelarna på provet. Sån tur hade jag inte. Såklart.
Men det finns några få små inofficiella, och då införstådda, regler när man skriver provet:
1. Om du är snuvig, SNYT DIG INNAN VARJE BLOCK! En snörvel ibland är okej, men en varannan minut är själ nog att få ett sudd kastat på sig.
2. Högskoleprovet görs inte svårare än vad det är. Med andra ord, om det finns två kolumner man kan fylla i, provledaren säger att man ska ta den vänstra förutom vid ett isolerat tillfälle (som han kommer upplysa en om när det är dags) och det finns tre röda pilar och massa röd text som säger att man ska börja med den vänstra, ja börja då med den vänstra. Du behöver inte fråga inför varje del vilken sida du ska börja på.
3. Om provledaren lägger ut provhäftet och säger "rör inte provhäftet" så betyder det rör inte provhäftet. Inte 'öppna provhäftet och börja kolla på texterna'.
Jag lyckades hamna framför en tjej som gjorde allt detta och mer. Mot slutet av dagen var jag smått tokig och tänkte säga både det ena och det andra till henne. Som tur var gjorde jag inte det, för vad spelade det för roll egentligen. Snörvlandet dock, det var inte helt okej.
Jag försökte vara lite mystisk genom att inte prata så mycket med folk och mest lyssna på min ipod mellan blocken men jag uppfattades nog mest som dryg. Det var bra för min koncentration dock och när jag åkte hem i lördags var jag, under omständigheterna, rätt nöjd faktiskt.
Lördag 24 oktober
Jag överlevde Högskoleprovet! Inte det mest ultimata provsättet kanske men nu är det äntligen över. Nu är det bara att leva i ovisshet i typ sex veckor innan jag får resultatet.
Detta firas med bio med finaste Cia. Ciao!
Detta firas med bio med finaste Cia. Ciao!
Högskoleprovet baby!
Imorrn är det dags! Högskoleprovet. Min stora ångestkälla de senaste månaderna. Gode Gud vad skönt det ska bli imorrn när det äntligen är över!
Så ikväll är det myskväll för att tagga till. Godiset är köpt, nötterna lika så. Sesamkakor, bröd att göra mackor av. Har tagit ut pengar för att den sabla cafeterian på Jakobsbergs gymnasium inte tar kort (något som står skrivet tre gånger på utkiket, vilket självklart betyder att ingen kommer ha med sig kontanter imorrn). Igår kväll somnade jag med boken i famnen och lyckades t.o.m smsa pojkvännen i en halvdvala utan att tappa boken.
Okej nu låter jag alldeles tokig och tro mig, en vecka till av plugg och jag hade blivit galen. Nu, några timmar innan är jag ganska nervös. En hel dag på en gymnasieskola är inte vad jag önskar mig mest av allt just nu.
Men nu blir det till att krypa ner i sängen snart och försöka somna i tid. Så imorrn, då jäklar!
Så ikväll är det myskväll för att tagga till. Godiset är köpt, nötterna lika så. Sesamkakor, bröd att göra mackor av. Har tagit ut pengar för att den sabla cafeterian på Jakobsbergs gymnasium inte tar kort (något som står skrivet tre gånger på utkiket, vilket självklart betyder att ingen kommer ha med sig kontanter imorrn). Igår kväll somnade jag med boken i famnen och lyckades t.o.m smsa pojkvännen i en halvdvala utan att tappa boken.
Okej nu låter jag alldeles tokig och tro mig, en vecka till av plugg och jag hade blivit galen. Nu, några timmar innan är jag ganska nervös. En hel dag på en gymnasieskola är inte vad jag önskar mig mest av allt just nu.
Men nu blir det till att krypa ner i sängen snart och försöka somna i tid. Så imorrn, då jäklar!
What to bring, what to bring
Ännu en sån där dag som börjar med alldeles för lite sömn. Jag hatar verkligen känslan när det kliar i ögonen men man kan inte klia tillbaka för då får man mascara i hela ansiktet.
Hur som, fördriver tiden på jobbet nu innan vi ska dra iväg på nån slags cathering hos min högste chef ikväll. Den stora frågan är med andra ord:
Vad har man med sig som Tack-för-inbjudan-present till sin chef?
Jag och Cia står lite i valet och kvalet mellan en orchidé eller choklad i någon form. Vad tror ni?
Visste ni att...
att svenska består till två tredjedelar av inlånade ord från andra språk? Som frukt, fönster och just språk.
Sökan efter Trask
Jag behöver en enda bok för min kurs, R.L Trask´s Historical Linguistics, och den är alldeles omöjlig att få tag på. Den är helt slut i hela Sverige på alla bokhandlar, alla internetbokhandlar, bibliotek, allt! Det känns lite läskigt att beställa den från utomlands men det är kanske det jag måste göra.
Det finns ingen där ute i stugorna som råkar ha ett gammal exemplar?
Det finns ingen där ute i stugorna som råkar ha ett gammal exemplar?
Visste ni att...
Det finns "stammar" på främst Grönland och i Australien där man hedrar en avliden person genom att inte säga hennes namn. Så om en kille som heter Sten dör får man inte säga ordet "sten". Om han är riktigt viktig får man inte ens säga närliggande ord, som "ben" eller "len". Detta betyder helt enkelt att man måste hitta på nya ord för dessa saker, under den tid man inte får säga den dödes namn. Om det var en vanlig person brukar det röra sig om ett år eller så, om det är en viktigt person kan det röra sig om tio år och uppåt.
Vad detta betyder i praktiken att det kan vara väldigt förvirrande att hålla koll på alla nya ord som hela tiden uppstår.
Vad detta betyder i praktiken att det kan vara väldigt förvirrande att hålla koll på alla nya ord som hela tiden uppstår.
Dagen D
Okej, på lördag smäller det. Högskoleprovet. Snart är det äntligen över!
Min tanke från början var att planeringen skulle se ut så här:
Måndag: Plugg, plugg, plugg, plugg och plugg
Tisdag: Plugg, plugg, plugg, plugg och plugg
Onsdag: Plugg, plugg, plugg, plugg och plugg
Torsdag: Plugg, plugg, plugg, plugg och plugg
Fredag: Plugg, plugg, plugg, plugg och sen i säng i tid
Lördag: Högskoleprovet. I åtta timmar.
Men så kom jag på att jag är människa med ett liv också och att jag hemskt gärna vill träffa min pappa. Och min pojkvän. Och mina vänner. Och folk i allmänhet. För övrig intalar jag mig också att det inte är någon idé att plugga massor nu, om jag inte fattat det än kommer jag nog inte fatta det den här veckan heller.
Så istället kom jag fram till detta:
Plugga så mycket jag orkar och hinner, träffa folk så mycket jag orkar och hinner, träffa pappa allt jag bara kan och gå och lägga mig i tid på fredag. Sen på lördag ska jag kicka lite Högskoleprovs-ass.
Min tanke från början var att planeringen skulle se ut så här:
Måndag: Plugg, plugg, plugg, plugg och plugg
Tisdag: Plugg, plugg, plugg, plugg och plugg
Onsdag: Plugg, plugg, plugg, plugg och plugg
Torsdag: Plugg, plugg, plugg, plugg och plugg
Fredag: Plugg, plugg, plugg, plugg och sen i säng i tid
Lördag: Högskoleprovet. I åtta timmar.
Men så kom jag på att jag är människa med ett liv också och att jag hemskt gärna vill träffa min pappa. Och min pojkvän. Och mina vänner. Och folk i allmänhet. För övrig intalar jag mig också att det inte är någon idé att plugga massor nu, om jag inte fattat det än kommer jag nog inte fatta det den här veckan heller.
Så istället kom jag fram till detta:
Plugga så mycket jag orkar och hinner, träffa folk så mycket jag orkar och hinner, träffa pappa allt jag bara kan och gå och lägga mig i tid på fredag. Sen på lördag ska jag kicka lite Högskoleprovs-ass.
Alla ni som undrar varför det är så viktigt att rösta i allmänna val...
läs Jimmie Åkessons debattinlägg i dagens Aftonbladet. Större idiot får man leta efter.
Draft: Okt. 17, 2009
Några saker jag ofta funderar över på mitt jobb
Om man har öppnat tre dörrar genom att trycka på dem, varför är det då så otroligt att man också ska trycka på den sista dörren för att komma ut?
Om man ser att vi har kö hela vägen ut till bussparkeringen femtio meter bort, varför känner man då för att fråga efter bra restauranger i Gamla stan?
När det finns så otroligt mycket snygga kläder att köpa, varför vill man då köpa min jobbkostym i polyester med axelvaddar som får mig att se ut som en pingvin?
För att inte tala om alla språkliga skillnader som finns
"A shop to eat indoors" betyder tydligen restaurang
"I thought all swedish girls were blond"? är också roligt. För så är det ju. Alltid.
"Do you have the Copenhagen card"? Jajemensan, här i Stockholm har vi ju det.
"In Italy we don´t have student card" alternativt "In Italy we don´t give back student cards". Tro mig, jag har sett italienska studentkort med utgångsdatum och t.o.m med ett giltigt sådant. Såå vanligt är det nog inte att ett studentkort från 95 fortfarande gäller.
Eller en personlig favorit: "Jag är från Stockholm, får man rabatt då"? Jajemensan, går in gratis gör man t.o.m. Det är ju så få som kommer från Stockholm så vi kostar på oss det. Det gäller bara att ha med sig födelseattesten också så man kan bevisa det.
Man blir ofta förvånad över folks uppfinningsrikedom. Som när ett kinesiskt par klättrade över ett vändkors i en av kassorna, ungefär som de som finns i tunnelbanespärrar, för att det var det mest logiska utgången. Eller när man inför ett kvällevenemang har gjort fint med röd matta och lyktor framför en av entrédörrarna och folk envisas ändå med att dra i de andra.
Mitt jobb är verkligen jätteroligt hur gärna man än vill slita sitt hår ibland.
Koffeinkickad
Det borde vara förbjudet att tvingas gå upp så tidigt som jag gjorde imorse! Kvart i sex ringde mobilen och det tog mig hela fem minuter innan jag förstod hur man låste upp den och stängde av alarmet. Men jag kom upp och kom t.o.m iväg i tid till jobbet utan att somna någonstans på vägen. En smärre bedrift eftersom det faktiskt hänt förut.
Just nu sitter jag på jobbet, alldeles koffeinkickad för att inte somna där jag står och väntar på att få sluta snart. Ikväll blir det middag med jobbet på en indisk restaurang på söder. Blir nog inte allt för sent dock, ska jobba på ett barnkalas på mitt andra jobb imorrn och tippar på att jag kommer behöva mina krafter.
Vad har jag gett mig in på?!
Just nu sitter jag på jobbet, alldeles koffeinkickad för att inte somna där jag står och väntar på att få sluta snart. Ikväll blir det middag med jobbet på en indisk restaurang på söder. Blir nog inte allt för sent dock, ska jobba på ett barnkalas på mitt andra jobb imorrn och tippar på att jag kommer behöva mina krafter.
Vad har jag gett mig in på?!
Sista dagen att söka till universitetet till våren!
Vad man gör när man egentligen borde plugga
Råkar sminka sig så illa att man ser ut som ett spöke. Eller prostituerad.
Tvättar bort allt och börjar om.
Lyssnar sönder Spotify och är Joel evigt tacksam för inviten jag fick av honom
Kollar på klippet med den döda fågeln och taxibilen på Youtube som alla på jobbet pratar om. Upptäcker att den inte var så rolig som jag trodde.
Ignorerar det faktum att mitt rum verkligen måste städas.
Försöker motstå att öppna mitt Geishahjärta jag köpte på chokladmässan. Det har gått rätt bra än så länge.
Och, det viktigaste av allt
Jag har sökt kurser till våren. Och en av dem, den jag hoppas på allra mest, Civil-militärt ledarskap på individnivå (typ, minns inte exakt vad den hette) och är på Försvarshögskolan. Det trodde jag inte för ett halvår sen, att jag skulle söka till Försvarshögskolan, om än för en enstaka kurs. Och ja, jag är hemskt nördig men jag tycker att det är lite coolt. Nu gäller det bara att komma in också.
Om en vecka, plus några dagar, går högskoleprovet av staplen! Jag hade nästan lyckats förtränga det men nu blir det dags för tokplugg tror jag allt. Och tröstar mig med det faktum att om en vecka och några dagar är det över.
Men för alla som ska söka till universitet nu, idag är sista dagen! Don´t forget!
Råkar sminka sig så illa att man ser ut som ett spöke. Eller prostituerad.
Tvättar bort allt och börjar om.
Lyssnar sönder Spotify och är Joel evigt tacksam för inviten jag fick av honom
Kollar på klippet med den döda fågeln och taxibilen på Youtube som alla på jobbet pratar om. Upptäcker att den inte var så rolig som jag trodde.
Ignorerar det faktum att mitt rum verkligen måste städas.
Försöker motstå att öppna mitt Geishahjärta jag köpte på chokladmässan. Det har gått rätt bra än så länge.
Och, det viktigaste av allt
Jag har sökt kurser till våren. Och en av dem, den jag hoppas på allra mest, Civil-militärt ledarskap på individnivå (typ, minns inte exakt vad den hette) och är på Försvarshögskolan. Det trodde jag inte för ett halvår sen, att jag skulle söka till Försvarshögskolan, om än för en enstaka kurs. Och ja, jag är hemskt nördig men jag tycker att det är lite coolt. Nu gäller det bara att komma in också.
Om en vecka, plus några dagar, går högskoleprovet av staplen! Jag hade nästan lyckats förtränga det men nu blir det dags för tokplugg tror jag allt. Och tröstar mig med det faktum att om en vecka och några dagar är det över.
Men för alla som ska söka till universitet nu, idag är sista dagen! Don´t forget!
En famn för mig
En oktobermorgon som denna myser jag med Melissa Horns låtar i min nyinstallerade Spotify. Ett geni hon, den unga damen. Om jag kunde skriva låtar skulle jag vilja att de lät som hennes.
Tresemmé
Jag är troligtvis absolut sist med detta MEN jag har precis sett att ett hårvårdsföretag som tidigare bara funnits hos frisörer nu finns att köpa för oss vanliga dödliga. Till ett rätt billigt pris också.
Jag som tappar så mycket hår att jag förundras varje morgon att det finns något kvar över huvudtaget, allt borde ligga i vår dammsugarpåse vid det här laget, tackar och bockar. Helt klart värt att testa.
Jag som tappar så mycket hår att jag förundras varje morgon att det finns något kvar över huvudtaget, allt borde ligga i vår dammsugarpåse vid det här laget, tackar och bockar. Helt klart värt att testa.
7,5 p
Igår var jag på första lektionen på min nya kurs "Språkhistoria och språkförändring" och jag kände verkligen att jag hittat rätt. Riktigt roligt var det men några saker lärde man sig snabbt
* Sitt aldrig nära dörren, då måste du resa dig upp och öppna för alla som kommer sent ungefär tretton gånger på en halvtimme. Och ja, jag räknade faktiskt.
* Min lärare är jättehäftig med sitt långa hår och tekopp som verkar ha vuxit fast i handen. Han har även lyckats bemästra konsten att prata med hundra ord i minuten, vilket betyder att man kan zoona ut lite och ändå hinna med att fatta vad han säger.
*Lingvistik är nog bland det flummigaste ämnet någonsin. Filosofi springer nog om på upploppet men fram tills dess är de rätt lika.
Jag trivdes som fisken i vattnet och längtar redan till nästa vecka. Efter lektionen träffade jag Frida och hade en välbehövlig uppdatering om allt som händer i våra liv. En sak kunde vi dock konstatera; stockholm är hemskt hemskt litet.
Nu har jag lyckats ta mig upp ur sängen, bakat scones (!) så här på morgonen och tänkte kika på nyaste avsnitten av The Hills och The City. Awesome!
* Sitt aldrig nära dörren, då måste du resa dig upp och öppna för alla som kommer sent ungefär tretton gånger på en halvtimme. Och ja, jag räknade faktiskt.
* Min lärare är jättehäftig med sitt långa hår och tekopp som verkar ha vuxit fast i handen. Han har även lyckats bemästra konsten att prata med hundra ord i minuten, vilket betyder att man kan zoona ut lite och ändå hinna med att fatta vad han säger.
*Lingvistik är nog bland det flummigaste ämnet någonsin. Filosofi springer nog om på upploppet men fram tills dess är de rätt lika.
Jag trivdes som fisken i vattnet och längtar redan till nästa vecka. Efter lektionen träffade jag Frida och hade en välbehövlig uppdatering om allt som händer i våra liv. En sak kunde vi dock konstatera; stockholm är hemskt hemskt litet.
Nu har jag lyckats ta mig upp ur sängen, bakat scones (!) så här på morgonen och tänkte kika på nyaste avsnitten av The Hills och The City. Awesome!
Band meeting
Jag ska börja spela i ett band! Ett riktigt band med replokal och som också vill spela soul och blues, precis som jag! Igår var första sångrepet och jag var jättenervös. Jag har ju inte sjungit ordentligt på... på typ två år. Så där, repa, soundchecka och sen stå inför massa människor med en mick i handen. Vilket i sig känns lite konstigt, från att jag var åtta år till jag var nitton var det den enda jag förknippade höstmånaderna med. Och december bara flög förbi i en virvel av notpapper, konstiga stämmor och en årsförbrukning av Fisherman´s friend under en enda månad.
Men nu är jag äntligen igång! Lyckokänslan går knappt att beskriva, det här är vad jag är gjord för att göra.
De andra tjejerna i bandet var grymt duktiga och vi lyckades sätta en låt med alla stämmor på två timmar innan det var dags att nöja oss för den gången. Men håll ögonen öppna, snart kommer första spelningen och då är alla varmt välkomna! Vi ska bara komma på ett bra namn först.
Men nu är jag äntligen igång! Lyckokänslan går knappt att beskriva, det här är vad jag är gjord för att göra.
De andra tjejerna i bandet var grymt duktiga och vi lyckades sätta en låt med alla stämmor på två timmar innan det var dags att nöja oss för den gången. Men håll ögonen öppna, snart kommer första spelningen och då är alla varmt välkomna! Vi ska bara komma på ett bra namn först.
Allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Det här är en överlevares historia
för det är så det känns
Jag har kanske inte överlevt så mycket
men jag har överlevt allt som hänt.
Det är oktober nu och jag skrämmer mig själv.
Vad hände med allt det där som definerar mig?
Jag står vid gränsen, är rädd att ramla ner
Mina knogar vitnar men jag orkar inte mer.
Jag ser mig om i blindo efter något att hålla fast
fumlar runt i mörkret efter någons varma hand
Någon som på något vis skulle göra allting bra
och jag kunde blunda där i mörkret utan något ont att veta av.
Men så slår det mig, allt det där jag redan vet
den enda som kan göra nåt, det är jag och allt jag vet
är att jag är för gammal nu för att räddas av en vän
Jag har inte klarat så mycket men jag har ju klarat allt som hänt.
Det är oktober nu och jag vill värma mig själv
och vara allt det där som definerar mig
Jag vill värma dig och ta hand om dig
precis så som du alltid tar hand om mig.
Titeln på inlägget kommer från Sen en tid tillbaka av Melissa Horn. Alla ni som missat henne, kolla youtube på en gång!
för det är så det känns
Jag har kanske inte överlevt så mycket
men jag har överlevt allt som hänt.
Det är oktober nu och jag skrämmer mig själv.
Vad hände med allt det där som definerar mig?
Jag står vid gränsen, är rädd att ramla ner
Mina knogar vitnar men jag orkar inte mer.
Jag ser mig om i blindo efter något att hålla fast
fumlar runt i mörkret efter någons varma hand
Någon som på något vis skulle göra allting bra
och jag kunde blunda där i mörkret utan något ont att veta av.
Men så slår det mig, allt det där jag redan vet
den enda som kan göra nåt, det är jag och allt jag vet
är att jag är för gammal nu för att räddas av en vän
Jag har inte klarat så mycket men jag har ju klarat allt som hänt.
Det är oktober nu och jag vill värma mig själv
och vara allt det där som definerar mig
Jag vill värma dig och ta hand om dig
precis så som du alltid tar hand om mig.
Titeln på inlägget kommer från Sen en tid tillbaka av Melissa Horn. Alla ni som missat henne, kolla youtube på en gång!
Hjärtklappning
Det bästa med att vakna med hjärtklappning mitt i natten
Man sover som en stock när det väl gått över.
Det sämsta med att vakna med hjärtklappning mitt i natten
Fy fan vad ont det gör!
Man sover som en stock när det väl gått över.
Det sämsta med att vakna med hjärtklappning mitt i natten
Fy fan vad ont det gör!
Söndag
Så skönt det var att få sova länge idag! Första gången på länge som jag sov så där riktigt bra som jag gjorde inatt så det gjorde verkligen underverk.
Jag och mamma ska snart åka till pappa i huddinge och vara där hela dagen. Hoppas bara på att det blir bättre någon gång snart.
Höres senare!
Jag och mamma ska snart åka till pappa i huddinge och vara där hela dagen. Hoppas bara på att det blir bättre någon gång snart.
Höres senare!
Chokladmässa!
Idag var jag på chokladmässan på Nordiska museet! Alldeles fantastiskt var det, choklad överallt och hur mycket choklad som helst att smaka på! Himmelriket var det alla gånger och både jag och pojkvännen kom därifrån med några påsar var. Kan inte varje helg vara chokladhelg?
Bröllopsklänning i choklad
Askungens möss. T.o.m saxen är i choklad!
Jag träffade flera grannar och gamla arbetskamrater på mässan, fler än jag någonsin sprungit på på stan. Tiden bara flög iväg, vi var där i nästan fyra timmar innan vi tittade på klockan första gången. Att man kan göra så mycket med choklad! Efter sex timmar var vi helt slut och gick och åt sushi innan jag åkte till pappa. En helt underbar dag med en helt fantastisk pojkvän och hur mycket choklad som helst. Blir det bättre?
Bröllopsklänning i choklad
Askungens möss. T.o.m saxen är i choklad!
Jag träffade flera grannar och gamla arbetskamrater på mässan, fler än jag någonsin sprungit på på stan. Tiden bara flög iväg, vi var där i nästan fyra timmar innan vi tittade på klockan första gången. Att man kan göra så mycket med choklad! Efter sex timmar var vi helt slut och gick och åt sushi innan jag åkte till pappa. En helt underbar dag med en helt fantastisk pojkvän och hur mycket choklad som helst. Blir det bättre?
Scones!
Jag har varit en riktig husmor och bakat scones så här på kvällen. Tokigt gott! Leila Lindholm kan sina saker.
Trötter
Datum: 091019
Tid: Ingen aning, orkar knappt öppna ögonen. Tippar på runt elva.
Väder: Fint väder! Sundbyberg visar sig från sin bästa sida!
Antal timmar sömn: Ehh typ..sex kanske.
Allmänt tillstånd: Ganska bra, men tokigt trött.
ETD: Typ nu!
Ugh, kvällsjobbet igår drog över med en timme så halv fyra imorse kom jag innanför dörren. Att jag är trött idag är en underdrift men det mesta gick bra igår. Förutom några saker som jag verkligen verkligen verkligen hoppas löser sig utan massa tjafs. Håll tummarna.
Nu ska jag iväg och träffa emmy för en fika och sen åka och hälsa på far min. Sen planerar jag att däcka på soffan vid åtta ikväll, låter som en av mina bästa idéer. Imorrn; Chokladmässa!
Tid: Ingen aning, orkar knappt öppna ögonen. Tippar på runt elva.
Väder: Fint väder! Sundbyberg visar sig från sin bästa sida!
Antal timmar sömn: Ehh typ..sex kanske.
Allmänt tillstånd: Ganska bra, men tokigt trött.
ETD: Typ nu!
Ugh, kvällsjobbet igår drog över med en timme så halv fyra imorse kom jag innanför dörren. Att jag är trött idag är en underdrift men det mesta gick bra igår. Förutom några saker som jag verkligen verkligen verkligen hoppas löser sig utan massa tjafs. Håll tummarna.
Nu ska jag iväg och träffa emmy för en fika och sen åka och hälsa på far min. Sen planerar jag att däcka på soffan vid åtta ikväll, låter som en av mina bästa idéer. Imorrn; Chokladmässa!
091008
Ah äntligen har jag kommit tillbaka i en någelund bra dygnsrytm, rullade ur sängen vid nio imorse. Det är farligt att vara ledig, det är så himla lätt att gosa ner sig alldeles för djupt i sängen varje morgon.
Pappas operation gick jättebra imorse, doktorn ringde t.o.m till mig och berättade det. Nu håller vi alla tummar vi kan uppbåda för att han ska slippa fler operationer och får komma hem snart.
Idag har jag lyckats svara på femtioelva mail rörande jobbet, promenerat in till Sundbyberg i solen och handlat på bageriet och står i skrivande stund och lagar matlåda till kvällsjobbet. Ikväll blir det jobb till två på morgonen, looking forward to it!
See you
Pappas operation gick jättebra imorse, doktorn ringde t.o.m till mig och berättade det. Nu håller vi alla tummar vi kan uppbåda för att han ska slippa fler operationer och får komma hem snart.
Idag har jag lyckats svara på femtioelva mail rörande jobbet, promenerat in till Sundbyberg i solen och handlat på bageriet och står i skrivande stund och lagar matlåda till kvällsjobbet. Ikväll blir det jobb till två på morgonen, looking forward to it!
See you
Fan!
Min pappa ska opereras. Igen. Som om den senaste operationen inte var nog. VAD FAAN ÄR DET FÖR FEL PÅ SVENSK SJUKVÅRD? Kan de för en, EN, gångs skull lyckas med att inte ta sönder något annat i kroppen utan bara laga det som är sönder?
Patientnämnden ska få ett samtal av mig, den saken är säker.
Patientnämnden ska få ett samtal av mig, den saken är säker.
The Hills
Haha okej, så jag är lite pinsam. Jag har blivit fullkomligt hooked på mtv-showerna The Hills och The City. För er som inte vet vad det är så är de "reality"shower där man i The Hills får följa några rika, unga och snygga människor i LA och The City är detsamma, fast i New York. Det enda som händer i serierna är att det skapas massa drama och huvudpersonerna går och äter lunch tillsammans för att skvallra om det.
Jag vet själv hur illa det låter men det är så otroligt underhållande! Just för tillfället tjafsar en av tjejerna om något som kallas Girl Code. Tydligen är det så att man aldrig aldrig aldrig ska dejta en annan tjejs ex. Aldrig. Vilket borde göra det svårt eftersom...är inte nästan alla killar någons ex? Jag förstår verkligen att det kan bli knasigt om man skulle dejta sin bästa kompis ex. Det kan onekligen leda till en krossad vänskap. Men en bekants ex, finns det verkligen en Girl Code då? Eller är jag alldeles bakom flötet?
Om något så får det mig verkligen att tacka min lyckliga stjärna att jag inte har så mycket drama i mitt liv. Och att jag inte skapar så mycket drama själv. Mitt i alla komiska sitationer i serierna ser jag ändå hur jag inte vill vara och det är rätt nyttigt det också. Intalar jag mig själv.
Men en stor anledning är också att man får se alla fina kläder och väskor och skooor de har :D
Jag vet själv hur illa det låter men det är så otroligt underhållande! Just för tillfället tjafsar en av tjejerna om något som kallas Girl Code. Tydligen är det så att man aldrig aldrig aldrig ska dejta en annan tjejs ex. Aldrig. Vilket borde göra det svårt eftersom...är inte nästan alla killar någons ex? Jag förstår verkligen att det kan bli knasigt om man skulle dejta sin bästa kompis ex. Det kan onekligen leda till en krossad vänskap. Men en bekants ex, finns det verkligen en Girl Code då? Eller är jag alldeles bakom flötet?
Om något så får det mig verkligen att tacka min lyckliga stjärna att jag inte har så mycket drama i mitt liv. Och att jag inte skapar så mycket drama själv. Mitt i alla komiska sitationer i serierna ser jag ändå hur jag inte vill vara och det är rätt nyttigt det också. Intalar jag mig själv.
Men en stor anledning är också att man får se alla fina kläder och väskor och skooor de har :D
Smile baby!
Några saker som får mig att le lite extra
Geisha måste vara bland det godaste godiset någonsin
Hittade denna i Östersund, den mest entusiastiska skylt jag någonsin sett. Och det bästa? Maten är asäcklig där.
Hittade denna i Gamla Stan. Tror ni de serverar wok där?
Tips på en otroligt duktig singer/songwriter? Kolla in Mia Carruthers från MTV-showen Taking the Stage. Hon får mig att vilja sjunga igen.
Geisha måste vara bland det godaste godiset någonsin
Hittade denna i Östersund, den mest entusiastiska skylt jag någonsin sett. Och det bästa? Maten är asäcklig där.
Hittade denna i Gamla Stan. Tror ni de serverar wok där?
Tips på en otroligt duktig singer/songwriter? Kolla in Mia Carruthers från MTV-showen Taking the Stage. Hon får mig att vilja sjunga igen.
Andas ut
Äntligen! Har pratat med pappa idag och han mår, under omständigheterna, bra. Han är fortfarande rätt hög på smärtstillande så vi har mycket roliga konversationer just nu, haha. Det är med smärtstillande medel tycker han tydligen är för mesar också så så fort han får chansen kommer han sluta äta de där tabletterna. Knäppskalle.
Nu kan vardagen äntligen återgå till det normala! Hittade pojkvännen på stan idag och tvingade honom att möta sin värsta fasa : Kicks. Vad är det med killar och oviljan att gå in i en affär där man säljer smink och parfym? Han skulle köpa en after shave-kräm, det kan väl ändå inte vara pinsamt?
Det är en djungel med alla konstiga pryttlar man tydligen måste använda och det absolut roligaste var när expediten förklarade för honom att det inte går att tvätta ansiktet med bara vatten. Jag har nog aldrig sett honom se så skeptisk ut som han gjorde då och när expediten sen gick därifrån vände han sig till mig med ögonbrynen uppe vid hårfästet och sa "men varför kan man inte bara tvätta ansiktet med vatten?"
Haha jag förstår honom egentligen men jag har gjort det så länge att det är en självklarhet för mig, det känns som jag har allt smink kvar i ansiktet om jag bara tvättar med vatten. Jag tror knappt att han visste att det fanns speciell ansiktsrengöring.
Mamma och jag firade att det värsta var över med en fika på stan, att köpa skor jag är alldeles kär i och med att dricka te och äta ostmackor här hemma utan att rycka till varje gång telefonen ringer. Andas ut helt enkelt.
Nu kan vardagen äntligen återgå till det normala! Hittade pojkvännen på stan idag och tvingade honom att möta sin värsta fasa : Kicks. Vad är det med killar och oviljan att gå in i en affär där man säljer smink och parfym? Han skulle köpa en after shave-kräm, det kan väl ändå inte vara pinsamt?
Det är en djungel med alla konstiga pryttlar man tydligen måste använda och det absolut roligaste var när expediten förklarade för honom att det inte går att tvätta ansiktet med bara vatten. Jag har nog aldrig sett honom se så skeptisk ut som han gjorde då och när expediten sen gick därifrån vände han sig till mig med ögonbrynen uppe vid hårfästet och sa "men varför kan man inte bara tvätta ansiktet med vatten?"
Haha jag förstår honom egentligen men jag har gjort det så länge att det är en självklarhet för mig, det känns som jag har allt smink kvar i ansiktet om jag bara tvättar med vatten. Jag tror knappt att han visste att det fanns speciell ansiktsrengöring.
Mamma och jag firade att det värsta var över med en fika på stan, att köpa skor jag är alldeles kär i och med att dricka te och äta ostmackor här hemma utan att rycka till varje gång telefonen ringer. Andas ut helt enkelt.
Gratis kvällsunderhållning
Sitter på jobbet för tillfället och lyssnar på en otroligt duktig grupp som sjunger för allt de är värda. Abba har återvänt till jobbet men så mycket bättre den här gången. Just nu sjunger de en sång på finska, utan att kunna finska. Killen som sjunger ser precis så där gänglig och pinsam som killar i amerikanske tonårsfilmer. Haha så roligt!
Pappa
Jag har funderat mycket över om jag ska skriva det här. Till slut vann rösten som sa att jag skulle so here goes.
Min pappa är sjuk. Så enkelt är det egentligen. Inte sjuk som i en ordentlig sjukdom, utan sjuk för att han har haft oturen att råka ut för läkare som slarvat, läkare som viftat bort det för det låtit alldeles för otroligt, läkare som ställt diagnoser som låtit rimliga men som med facit i hand varit helt fel. Helt jävla fel för att uttrycka det milt.
Vi har hört allt från att människor har olika genetiska förutsättningar och att han därför gick upp i vikt, till att han var lat, till att han hade KOL (en lungsjukdom). I slutändan visade det sig att han hade ett stort bråck i diafragman och att hans magsäck, tjocktarm och tunntarm låg över ena lungan. Det förklarade ju onekligen saken och han opererades för det. Nu idag opererades han ännu en gång för två bråck och nu hoppas vi verkligen att det ska vara över.
Det påverkar ju såklart hela familjen och det är så svårt att kanalisera all den frustration och rädsla jag känner. För vem ska jag skylla på? Jag tror inte att läkarna gjorde fel med mening, jag tror knappt att de slarvade speciellt mycket. Jag tror inte att läkarna som inte trodde honom skulle kunna gissa sig till detta i sin vildaste fantasi.
Och egentligen, måste jag skylla på någon? Skulle det göra allt enklare? Troligtvis inte. Skulle det göra att min mamma inte skulle gråta för att hon är så rädd? Och skulle det hindra att vi måste spendera ytterligare några veckor i olika dagrum på KS? Nej.
Turen mitt i allt är att vi klarar det som familj. Och jag klarar det med allt stöd jag har runt mig som inte ens blir irriterade när jag ringer mitt i natten bara för att säga att jag är så oändligt rädd.
Nu gäller det att se framåt och hitta sätt att ta bort udden av panikkänslan som kommer upp till ytan ibland. Imorrn ska jag träna. Så var det bestämt.
Min pappa är sjuk. Så enkelt är det egentligen. Inte sjuk som i en ordentlig sjukdom, utan sjuk för att han har haft oturen att råka ut för läkare som slarvat, läkare som viftat bort det för det låtit alldeles för otroligt, läkare som ställt diagnoser som låtit rimliga men som med facit i hand varit helt fel. Helt jävla fel för att uttrycka det milt.
Vi har hört allt från att människor har olika genetiska förutsättningar och att han därför gick upp i vikt, till att han var lat, till att han hade KOL (en lungsjukdom). I slutändan visade det sig att han hade ett stort bråck i diafragman och att hans magsäck, tjocktarm och tunntarm låg över ena lungan. Det förklarade ju onekligen saken och han opererades för det. Nu idag opererades han ännu en gång för två bråck och nu hoppas vi verkligen att det ska vara över.
Det påverkar ju såklart hela familjen och det är så svårt att kanalisera all den frustration och rädsla jag känner. För vem ska jag skylla på? Jag tror inte att läkarna gjorde fel med mening, jag tror knappt att de slarvade speciellt mycket. Jag tror inte att läkarna som inte trodde honom skulle kunna gissa sig till detta i sin vildaste fantasi.
Och egentligen, måste jag skylla på någon? Skulle det göra allt enklare? Troligtvis inte. Skulle det göra att min mamma inte skulle gråta för att hon är så rädd? Och skulle det hindra att vi måste spendera ytterligare några veckor i olika dagrum på KS? Nej.
Turen mitt i allt är att vi klarar det som familj. Och jag klarar det med allt stöd jag har runt mig som inte ens blir irriterade när jag ringer mitt i natten bara för att säga att jag är så oändligt rädd.
Nu gäller det att se framåt och hitta sätt att ta bort udden av panikkänslan som kommer upp till ytan ibland. Imorrn ska jag träna. Så var det bestämt.
Hemma
Nu är vi äntligen hemma efter en riktigt lång och rätt tung dag. Och värre blir det imorgon. Nu ska jag sova, imorrn får ni höra om den roliga tågresan ner :)
Sällskapsresan på Östersundsvis
Hotellfrukosten imorse var grym! Precis så bra som jag föreställt mig och jag är fortfarande lika insnöad på hotellfrukostar som innan. Hittade inga våfflor och blev lite ledsen men fick syn på de enorma tekopparna och kannorna fulla med Brunkullante och blev genast glad igen. Mamma blir alltid lika glad när hon får glutenfritt bröd, vilket egentligen är lite märkligt. När man betalar för ett rum, frukost och har en allergi som jättemånga har, borde inte glutenfritt bröd vara självklart? Det är det inte, tro mig. Min mamma fick en gång "ja men du kan ju äta lasangen" som svar på frågan om vad som var glutenfritt. Lasange är pasta för guds skull.
Hur som, vi satt och kikade på folk under hela frukosten. Bredvid oss hamnade en norsk familj som tydligen väntade på familjen de var i stan här med för de satt och höll två bord halva tiden vi satt där och satt och sa "It´s taken, it´s taken" så fort någon frågade, på svenska, om de kunde sitta där. Så folk blev mer och mer irriterade och muttrade medan jag och mamma satt och flinade. Det hela slutade med att de flyttade när den andra familjen kom och det gjorde ju alla ännu mer irriterade. Haha roligt var det hur som.
Sen åkte vi upp till momma som blev överlycklig av att få åka ner till stan. Jag hade knappt kommit in i rummet innan hon plockat fram vinterskor, satt på sig baskern och var halvvägs ut genom dörren. Min mormor är alldeles underbar. Vi hoppade in i en taxi, åkte ner på stan och fikade på Törners. Momma är som en magnet när det gäller att få kontakt med folk, alla vill prata med henne. En liten grabb på sex månader tyckte att hon var jätterolig samtidigt som hans pappa satt och skrattade åt honom. Sen gick vi runt på stan och letade skor åt henne innan vi åkte upp igen. Det är så tråkigt att åka hem igen, jag önskar att jag kunde få ta med henne hem. Det går så snabbt nu, det märks så tydligt att hon blir äldre. Men när vi är där har vi så roligt! Det hörs hela vägen ut till dagrummet när vi sitter och skrattar och sjunger. Tragiskt nog har jag aldrig sett att någon annan som bor där får besök. Sen finns det en hel del som är fel med äldrevården.
Jag och mamma har precis ätit en tokigt god middag och druckit vin och nu packar vi ihop allt igen. Imorrn tar vi elva-tåget hem till Stockholm igen och min norrlänska kommer försvinna så fort tåget rullar in på perrongen. Frågan är vad som är bäst? :)
Hur som, vi satt och kikade på folk under hela frukosten. Bredvid oss hamnade en norsk familj som tydligen väntade på familjen de var i stan här med för de satt och höll två bord halva tiden vi satt där och satt och sa "It´s taken, it´s taken" så fort någon frågade, på svenska, om de kunde sitta där. Så folk blev mer och mer irriterade och muttrade medan jag och mamma satt och flinade. Det hela slutade med att de flyttade när den andra familjen kom och det gjorde ju alla ännu mer irriterade. Haha roligt var det hur som.
Sen åkte vi upp till momma som blev överlycklig av att få åka ner till stan. Jag hade knappt kommit in i rummet innan hon plockat fram vinterskor, satt på sig baskern och var halvvägs ut genom dörren. Min mormor är alldeles underbar. Vi hoppade in i en taxi, åkte ner på stan och fikade på Törners. Momma är som en magnet när det gäller att få kontakt med folk, alla vill prata med henne. En liten grabb på sex månader tyckte att hon var jätterolig samtidigt som hans pappa satt och skrattade åt honom. Sen gick vi runt på stan och letade skor åt henne innan vi åkte upp igen. Det är så tråkigt att åka hem igen, jag önskar att jag kunde få ta med henne hem. Det går så snabbt nu, det märks så tydligt att hon blir äldre. Men när vi är där har vi så roligt! Det hörs hela vägen ut till dagrummet när vi sitter och skrattar och sjunger. Tragiskt nog har jag aldrig sett att någon annan som bor där får besök. Sen finns det en hel del som är fel med äldrevården.
Jag och mamma har precis ätit en tokigt god middag och druckit vin och nu packar vi ihop allt igen. Imorrn tar vi elva-tåget hem till Stockholm igen och min norrlänska kommer försvinna så fort tåget rullar in på perrongen. Frågan är vad som är bäst? :)
Hotellfrukost
Det absolut bästa med att bo på hotell, förutom sängarna som är himmelska, är hotellfrukosten. Jag skulle nästan kunna checka in på ett hotell i Stockholm bara för frukosten. Nu ska vi ner och kalasa och sen ta med momma ner på stan! Hörs ikväll.
Watch out Östersund
Nu är vi här! Vi hoppade på tåget imorse och rullade in på perrongen här i Östersund runt tvåtiden. Jag spenderade större delen av tågresan med att äta Geishapraliner och att hitta en position som var någelunda skön att sova i. Det var mysigt, jag tycker om att åka tåg.
Det första vi gjorde var att tränga in oss i minsta affären i hela stan med all vår packning och jag köpte ett par byxor. Sen gick vi den resterande vägen till hotellet, dumpade väskorna på rummet och promenerade upp till momma.
Häftig nog kände hon igen oss direkt, vanligtvis tar det en sekund eller två. Efter det blev det bara bättre och bättre, vi skrattade och sjöng och pratade och det var så roligt. Det var nästan som om hon blivit tio år yngre igen och min gamla bullmormor och det gjorde mig så glad. Då kändes det ännu bättre att ha åkt upp. Hon är så rolig momma; när hon får medicinen på kvällen sjunger hon snapsvisan "Nu tar vi den, nu tar vi den..." och fnittrar tillsammans med personalen. Sen blir jag så stolt när personalen berättar hur omtyckt hon är på avdelning. Momma då.
Jag och mamma lyckades få bord på O´Learys lite senare och åt middag och nu sitter vi här och dricker varsitt glas vin. Dag 1 i Östersund.
Från tåget
Ugh för dålig internetuppkoppling för att kunna ladda upp fler bilder. De kommer sen!
Det första vi gjorde var att tränga in oss i minsta affären i hela stan med all vår packning och jag köpte ett par byxor. Sen gick vi den resterande vägen till hotellet, dumpade väskorna på rummet och promenerade upp till momma.
Häftig nog kände hon igen oss direkt, vanligtvis tar det en sekund eller två. Efter det blev det bara bättre och bättre, vi skrattade och sjöng och pratade och det var så roligt. Det var nästan som om hon blivit tio år yngre igen och min gamla bullmormor och det gjorde mig så glad. Då kändes det ännu bättre att ha åkt upp. Hon är så rolig momma; när hon får medicinen på kvällen sjunger hon snapsvisan "Nu tar vi den, nu tar vi den..." och fnittrar tillsammans med personalen. Sen blir jag så stolt när personalen berättar hur omtyckt hon är på avdelning. Momma då.
Jag och mamma lyckades få bord på O´Learys lite senare och åt middag och nu sitter vi här och dricker varsitt glas vin. Dag 1 i Östersund.
Från tåget
Ugh för dålig internetuppkoppling för att kunna ladda upp fler bilder. De kommer sen!
Tjejdag
Det blev en ordentlig tjejdag idag. Mötte upp Anna och Natti vid Åhléns och vi begav oss mot Café Saturnus, caféet med de enorma kanelbullarna och där alla bryter på franska. Vi hann dock inte så långt, i höjd med NK blev Anna knackad på axeln och en lång, ranglig, blond kille presenterade sig för oss. Enligt honom kom han från LA och undrade var de fanns bra barer här i Stockholm.
Enda kruxet var att han verkligen inte lät amerikansk. Han hade inte den där breda dialekten som man alltid får höra på jobbet (can I pay with doooooollars?). Han lät... svensk. Ungefär som jag låter när jag pratar engelska. Och som han frågade oss saker! Jag har nog aldrig blivit så utfrågad av någon jag inte känner, och då är alla telefonintervjuer inräknade. Det var som att han provade en ny raggningsteknik; hundtricket funkade inte, testa att spela utlänning. Sött var det hur som men vi rörde oss vidare rätt fort.
Väl på Saturnus hittade vi Frida som hade hållit ett bord åt oss och vi pratade och pratade och pratade över enorma kanelbullar, morotskakor och sallader. Anna har fler djur än vi kan räkna på gården där hemma, alla har egna personligheter; allt från islandshästen Embla aka Surur Haggur och greyhounden Heidi som är rädd för katten till kattungen Monster som verkligen lever upp till sitt namn. Han hade bland annat bitit Anna i näsan när hon låg och sov och nyst henne i ansiktet. Sånt händer bara Anna.
Ett så bra tjejgäng var vi, det var länge sen jag skrattade så mycket. Frida råkar alltid ut för så mycket roligt på krogen, jag har tokigt mycket funderingar hela tiden. Och Natti, henne är jag så glad att Anna har hittat och jag har fått träffa. För att inte tala om hennes svenska, den är typ bättre än min.
När jag kom hem sen plockade jag upp Cia utanför hennes port och pratade ännu mer. Om allt som är roligt, och tråkigt och jobbigt och...egentligen allt vi kom att tänka på. Och jag blir så glad! Av allt prat idag och allt umgänge. Och kaffe och morotskaka. Och de finaste vännerna.
Enda kruxet var att han verkligen inte lät amerikansk. Han hade inte den där breda dialekten som man alltid får höra på jobbet (can I pay with doooooollars?). Han lät... svensk. Ungefär som jag låter när jag pratar engelska. Och som han frågade oss saker! Jag har nog aldrig blivit så utfrågad av någon jag inte känner, och då är alla telefonintervjuer inräknade. Det var som att han provade en ny raggningsteknik; hundtricket funkade inte, testa att spela utlänning. Sött var det hur som men vi rörde oss vidare rätt fort.
Väl på Saturnus hittade vi Frida som hade hållit ett bord åt oss och vi pratade och pratade och pratade över enorma kanelbullar, morotskakor och sallader. Anna har fler djur än vi kan räkna på gården där hemma, alla har egna personligheter; allt från islandshästen Embla aka Surur Haggur och greyhounden Heidi som är rädd för katten till kattungen Monster som verkligen lever upp till sitt namn. Han hade bland annat bitit Anna i näsan när hon låg och sov och nyst henne i ansiktet. Sånt händer bara Anna.
Ett så bra tjejgäng var vi, det var länge sen jag skrattade så mycket. Frida råkar alltid ut för så mycket roligt på krogen, jag har tokigt mycket funderingar hela tiden. Och Natti, henne är jag så glad att Anna har hittat och jag har fått träffa. För att inte tala om hennes svenska, den är typ bättre än min.
När jag kom hem sen plockade jag upp Cia utanför hennes port och pratade ännu mer. Om allt som är roligt, och tråkigt och jobbigt och...egentligen allt vi kom att tänka på. Och jag blir så glad! Av allt prat idag och allt umgänge. Och kaffe och morotskaka. Och de finaste vännerna.
Ullie vilse i Nilssons trädgård
Bilderna är räddade! Här kommer några av dem. Kameradoktorn är bäst!
Min mormor
Idag är den officiella packdagen. Imorgon jättetidigt hoppar mor min och jag på tåget till Östersund och den stora frågan är: Vad ska man ha med sig? Det är rätt kallt right? Snö t.o.m har jag hört från vissa. Hmm. Jag har dock varit duktig och skrivit listor över allt jag ska ha med mig så det går fort att packa. Sen är vi ju bara borta i tre dagar.
Det ska bli jätteroligt att åka upp och hälsa på momma. Mormor alltså. Finaste lilla momma som alltid ska dra mig lite i håret och säga "Det här får du aldrig klippa av, då blir jag ledsen" och så skrattar hon så där gott och klappar mig på kinden. Det var ju lättare förr när hon inte var dement men jag skulle aldrig för något i världen byta ut vare sig henne eller resorna upp för att sitta i hennes lilla lägenhet på hemmet och dricka kaffe med sumpen kvar längst ner i koppen och hitta ljusen i strumplådan. Finaste lilla mormor.
Det bästa är att hon är så lycklig i sin egen värld, mormor. Hon blir inte arg när hon inte kommer ihåg ord eller namn eller oss för den delen. Hon kallar sig själv för gamla gumman och knackar sig i huvudet och skrattar. Och då skrattar vi också.
Fast ibland blir hon arg. När vi var där i somras försökte en annan patient, en man, gå in i hennes lägenhet och krama på mig. Tydligen påminde jag honom om någon han hade kännt för länge, länge sen. Men då blev hon arg momma, då svor hon åt honom att gå ut därifrån och att jag minsann var hennes barnbarn och han hade inte där att komma. Hon är en liten krutgumma hon, min mormor.
Ibland är det jobbigt. När hon tittar på mig lite förundrat och frågar vem jag är. Lägger huvudet på sne och drar ihop ögonbrynen. Och jag svarar samma sak varje gång, att jag är hennes dotters dotter. Då säger hon "Ja just ja, det är du ju" men ser fortfarande lite förvirrad ut. Men för varje dag vi är där blir det lite bättre, hon blir lite piggare, hon kommer ihåg ord och namn och platser och hon blir lyckligare på något sätt. Men sen måste vi åka hem till Stockholm och det gör så ont i hjärtat att åka därifrån. Jag vet ju att hon bara blir sämre och att jag inte kommer ha kvar min mormor så jättelänge till.
Men åh så kul det ska bli att åka!
Det ska bli jätteroligt att åka upp och hälsa på momma. Mormor alltså. Finaste lilla momma som alltid ska dra mig lite i håret och säga "Det här får du aldrig klippa av, då blir jag ledsen" och så skrattar hon så där gott och klappar mig på kinden. Det var ju lättare förr när hon inte var dement men jag skulle aldrig för något i världen byta ut vare sig henne eller resorna upp för att sitta i hennes lilla lägenhet på hemmet och dricka kaffe med sumpen kvar längst ner i koppen och hitta ljusen i strumplådan. Finaste lilla mormor.
Det bästa är att hon är så lycklig i sin egen värld, mormor. Hon blir inte arg när hon inte kommer ihåg ord eller namn eller oss för den delen. Hon kallar sig själv för gamla gumman och knackar sig i huvudet och skrattar. Och då skrattar vi också.
Fast ibland blir hon arg. När vi var där i somras försökte en annan patient, en man, gå in i hennes lägenhet och krama på mig. Tydligen påminde jag honom om någon han hade kännt för länge, länge sen. Men då blev hon arg momma, då svor hon åt honom att gå ut därifrån och att jag minsann var hennes barnbarn och han hade inte där att komma. Hon är en liten krutgumma hon, min mormor.
Ibland är det jobbigt. När hon tittar på mig lite förundrat och frågar vem jag är. Lägger huvudet på sne och drar ihop ögonbrynen. Och jag svarar samma sak varje gång, att jag är hennes dotters dotter. Då säger hon "Ja just ja, det är du ju" men ser fortfarande lite förvirrad ut. Men för varje dag vi är där blir det lite bättre, hon blir lite piggare, hon kommer ihåg ord och namn och platser och hon blir lyckligare på något sätt. Men sen måste vi åka hem till Stockholm och det gör så ont i hjärtat att åka därifrån. Jag vet ju att hon bara blir sämre och att jag inte kommer ha kvar min mormor så jättelänge till.
Men åh så kul det ska bli att åka!
