Bright star

Julklappen från jobbet i år vad två biobiljetter så igår tog Cia och jag tillfället i akt att drömma oss bort till...typ 1600-1700tals england där alla gick runt i långklänningar och stora hattar. Bright Star handlade om poeten John Keats liv och kärlek till Fanny Brawnes innan han blev erkänd som en av de stora romantiska poeterna och hur han dog, bara 25 år gammal.

Och ja, jag grät. Ganska mycket. Men det var så fint ju! Även om jag aldrig riktigt förstått mig på poesi av den formen; John Keats stil är lite "och min älskades hand likt en fjärilsvinges slag mot den mjuka hud..." i all oändlighet, så var den hemskt vacker. Miljöerna, kläderna, människorna. Det är inte utan att jag ibland önskar att jag också levde då och också pratade så där vackert.

Haha ja jag är alldeles för romantisk för mitt eget bästa men den var mysig, så som filmer om den stora, enda kärleken alltid är.

Annat som också hände igår var att jag hittade ett par jeans på rean som faktiskt passar (woho!) och en jättemysig tröja som jag troligtvis kommer bo i. Myspys :)

Nu är det stan med mamma som gäller, toodles!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0